Stairs

Jag älskar trappor. Bara det i sig att de är vackra att se på i sina fraktaliska konstruktioner som skulle kunna fortsätta i all evighet. Och att de står för så mycket i rent allmänt. Svindel, kontrollförlust, att bli buren över marken av något starkare än en själv, önskningar, förväntningar, förhoppningar, tro och framtid. En del är vingliga, svajar så man känner sig osäker och rädd att ramla under hela vägen upp och när fötterna tar första steget på fast mark så pustar man ut i tacksamhet över att tagit sig upp hela vägen. روليت اون لاين Ibland är de tunga, stabila, trygga och till synes rätt trista. Men bär sitt syfte hela vägen fram, fast tålamodet tryter och gärna skulle vilja ta en annan väg. قواعد لعبة الروليت Väl uppe, oavsett trappa, när man får se utsikten och se ner tillbaka på vägen man gått, förstår man alltid varför man skulle ta just de där stegen. العاب للربح الحقيقي Man behöver inte se slutet på trappan för att ta de första stegen och det är inte alltid i livet vi förstår varför vi går igenom vissa saker när vi gör det. Och i efterhand kommer alltid svaren, hand i hand med insikterna som tar oss till nya höjder.

Leave a Reply